Frågor & Svar

Gudar och gudsbegrepp

Krishna – Vishnu

Om Krishna

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Duis vel vehicula magna. Curabitur id massa tellus. Morbi at magna non nisl sagittis semper sit amet eget sem. Vivamus accumsan arcu et ligula malesuada, a adipiscing ipsum pellentesque. Suspendisse eget turpis lectus. Vestibulum dignissim fermentum leo, eu scelerisque turpis luctus aliquet. Pellentesque nec diam in felis ultricies dignissim id non nisi. Nunc mattis turpis ac dolor pellentesque, non varius arcu aliquam. Nulla commodo, odio vel venenatis gravida, augue tortor auctor felis, accumsan vehicula elit nisl quis urna. Aenean congue tellus at scelerisque gravida. Nullam quis consequat massa. Phasellus est dui, mattis vel arcu at, venenatis egestas mauris. Maecenas quam dui, euismod eu risus non, porta convallis velit. Vivamus vel dignissim neque.

Sed lacinia pretium lorem ut vehicula. Donec at nisi non neque porta cursus. Aliquam eget egestas lacus. Etiam dolor urna, aliquam congue euismod in, lacinia eget dolor. Nunc nec nibh vel tortor fermentum pretium quis eget justo. Aliquam at massa varius, mollis justo et, imperdiet orci. Cras magna felis, adipiscing sed ornare eu, ultricies id turpis. Donec venenatis nisl sed libero consectetur, in mattis magna sagittis. Aenean nec metus felis. Praesent volutpat luctus hendrerit.

Aliquam pellentesque faucibus feugiat. Maecenas vel lorem leo. Vestibulum ante ipsum primis in faucibus orci luctus et ultrices posuere cubilia Curae; Nunc ultricies sit amet nisi non aliquam. Curabitur sollicitudin facilisis tempus. In feugiat volutpat quam, sit amet aliquet lacus molestie ut. Nulla posuere, turpis id vulputate imperdiet, sapien felis commodo turpis, id ullamcorper risus leo eget tortor. Fusce mattis eget nunc eget convallis. Nunc ut sagittis purus. Curabitur blandit dictum purus vitae suscipit. Vestibulum consectetur vulputate magna, non semper nulla vulputate nec. Curabitur eleifend molestie massa at congue. Nam adipiscing dui vitae urna tristique, vitae suscipit felis vestibulum.

Devas – halvgudarna

Några av de mest framstående halvgudarna

Varje universum har sin egen uppsättning av ett stort antal devas, halvgudar, som råder över viktiga aspekter av universum. Även om havlgudarna är mycket mäktiga tillhör de ändå kategorin jiva-tattva, dvs de är små andesjälar, integrerade delar av Vishnu. Enda undantaget är Shiva, som har sin egen kategori. Motsvarigheter till dessa halvgudar finns inom såväl grekisk som romersk gudatro samt även i vår nordiska asatro.

siva_parvatiShiva, Parvati och Ganesha

Herren Shiva tillhör shiva-tattva, som varken är vishnu-tattva eller jiva-tattva. Den vediska litteraturen jämför Shiva med yoghurt, som är mjölk men ändå inte mjölk. Shiva kallas även Rudra, och hans gemål dyrkas även som Durga och Kali. Deras son (med elefanthuvudet) heter Ganesha, och han sägs ha nedtecknat Veda-skrifterna. Många hinduer dyrkar dessa tre devas. Herren Shiva är lätt att behaga men även lätt att vredga. Han härskar över okunnighet och förstörelse. Ganesha är lyckobådande att dyrka för den som vill lyckas i affärer. Mount Kailash uppe i Himalayas anses vara Herrens Shivas heliga berg, och floden Ganges sägs komma från den andliga världen och nå oss genom att den flyter genom Herren Shivas hår.

brahma

 

Brahma

I varje universum uppenbarar sig Vishnu, och ur Hans navel växer en lotusblomma. I den föds Brahma, världarnas skapare, och han lever så länge som universumet finns till. Brahma skapar alla de levande varelserna materiella kroppar, och han härskar över lidelsen och passionen.

 

bhumi

Bhumi

Gudinnan Bhumi är Moder Jord. Hon betraktas, tillsammans med den heliga kon, som en av våra mödrar.
Hon har fått stå modell för Gaia-teorin, dvs att vår planet är en enda stor levande organism.

 

candra

Chandra

Chandra är månguden. Med hjälp av hans ljus växer grönsaker och träd.

 

 

surya

Surya

Surya är solguden.

 

 

 

 

Andra viktiga halvgudar

Indra (halvgudarna konung och härskaren över vädret)
Yamaraja (dödens härskare)
Sarasvati (lärdomens gudinna)
Agni (eldsguden)
Gangadevi (den heliga flodens gudinna)

Yoga

Karma-yoga

De fromma handlingarnas yoga.

Bhakti-yoga

Beskrivning av bhakti

Ashtanga-yoga

Den åttafaldiga vägens yoga.

  1. yama – påbud (vad som ska utföras)
  2. niyama – förbud (vad som inte får utföras)
  3. asana (kroppsövningar – hatha-yoga)
  4. pranayama (behärskning av andningen)
  5. pratyahara  (koncentration)
  6. dharana (kontemplation)
  7. dhyana (meditation)
  8. samadhi (befrielse)

Begrepp och termer

Varifrån kommer ordet “hinduism”?

indus

Indus-kulturen

Indus-kulturen

Man kan faktiskt inte finna ordet “hinduism” i hinduernas egna heliga skrifter. Hinduismens äldsta skrifter är mycket gamla. Till exempel är Bhagavad-Gita ett nedtecknat samtal mellan Krishna och Hans lärjunge Arjuna, vilket ägde rum år 3067 f. Kr. De fyra Veda-skrifterna, Rigveda, Yajur-veda, Sama-veda och Atharva-veda är mycket äldre än så. Den vediska litteraturen gav upphov till den så kallade Veda-kulturen, som förhärskade främst kring floden Indus, som flyter genom delar av norra Indien och Pakistan. Där finns kända platser för den vediska kulturen, såsom Mohenjo-daro och Harappa.

På den tiden kallades Indus-floden för Sindhu. Det finns även en provins i Pakistan som benämns Sindh. När de muslimska mogulerna på 1100-talet invaderade detta område norrifrån kallade de folket de mötte där för “sindhuer”. Fast av språkliga skäl uttalade de inte s:et utan det blev “hinduer”.

Den en etymologiska betydelsen av ordet “hindu” är således “folket som bor (bodde) kring Indus-floden. Det som kännetecknade dessa människor var att de var efterföljare till den mycket omfattande och mångfacetterade Veda-kulturen. Därför har hinduismen idag väldigt många olika drag.

 

jordan

Jordan-floden

Abraham i Gamla testamentet

Som en parallell skulle man kunna betrakta de abrahamitiska religonerna. Dessa religioner består av kristendom, judendom och islam, och de har stora delar av Bibelns gamla testament gemensamt. Eftersom profeten Abraham på den tiden levde och verkade i områdena kring Jordan-floden skulle man med liknande logik kunna benämna de abrahamitiska religionerna för “jordanism”.

Helgad mat – prasadam

Prasadam – mat som helgats av Krishna

Mat är viktigt för vaisnaver. I Nektarlika Instruktioner anger Srila Rupa Goswami i vers 4 (bhuṅkte bhojayate caiva) mat som två sätt – bjuda på och ta emot – att utbyta kärlek och tillgivenhet hängivna emellan. Något som sätter sin prägel på det hängivna umgänget.

Men det är inte vilken mat som helst, utan den är vegetarisk, tillagad med förhoppningen att Herren ska bli tillfredsställd och erbjuden Honom på altaret. Då han smakat av maten med hjälp av sina transcendentala sinnen (han kan smaka med sin syn, t. ex.) har maten helgats och kallas därefter prasadam – Herrens nåd. En jämförelse är att om man smakar rester från en person med en smittsam sjukdom så blir man sjuk själv, och om man äter resterna från Herren blir man själv förandligad. Om du därför bjuder någon på prasadam – även om personen inte gör någonting andligt i sitt liv – är det ödesbestämt att han/hon kommer att få smaka prasadam igen senast i sitt nästa liv.

Srila Vyasadeva skriver i Mahabharata:

maha-prasade govinde
 nama-brahmani vaisnave
svalpa-punya-vatam rajan
 visvaso naiva jayate

“O konung, för dem som endast samlat på sig ytterst få fromma handlingar föds aldrig tron på maha-prasada, på Sri Govinda, på det heliga namnet eller på vaisnaverna.”

Vidare:

sarira avidya-jal, jodendriya tahe kal,
jive phele visaya-sagore tar’ madhye jihva ati,
lobhamoy sudurmati, ta ´ke jeta kathina samsare

krishna baro doyamoy, koribare jihva jay,
sva-prasad-anna dilo bhai sei annamrita pao,
radha-krishna-guna gao, preme dako chaitanya-nitai

“O Herre, denna materiella värld är en plats där okunnighet härskar, och sinnena är ett nätverk som leder mot döden. Av någon anledning har vi fallit ner i detta hav av materiell sinnesnjutning, och bland alla sinnen är tungan den glupskaste och svåraste att behärska. Det är mycket svårt att behärska tungans drifter i denna värld.

Men Du, käre Krishna, är mycket vänlig mot oss och har gett oss så fin prasadam, bara för att vi ska kunna behärska tungan. Nu smakar vi denna prasadam till vår fulla tillfredsställelse och lovprisar Gudomligheterna Sri Sri Radha Krishna och ropar kärleksfullt på hjälp från Herren Chaitanya och Herren Nityanamda.”

Dessa verser sjunger de hängivna före varje måltid. Nyckel ord i detta sammanhang är “till vår fulla tillfredsställelse”. Varken mer eller mindre. Jämför med Bhagavad-Gita 6.16:

nāty-aśnatas tu yogo ’sti
na caikāntam anaśnataḥ
na cāti-svapna-śīlasya
jāgrato naiva cārjuna

“Det är inte möjligt att bli en yogi, O Arjuna, om man äter för lite eller äter för mycket, eller om man sover för mycket eller inte sover tillräckligt.”

Risken brukar inte vara att hängivna får i sig för lite prasada, utan snarare att det blir för mycket. Särskilt i början innan man hittat balansen. Och det är inget fel i det på nybörjarstadiet. Prasadam hjälper novisen att avhålla sig från oönskade vanor. Just på grund av att prasadam inte är skilt från Herren så säger vi inte att vi “äter” prasadam utan att vi “respekterar” prasadam, tuggar ordentligt, äter inte för fort utan eftertänksamt och mediterar på Herrens nåd, lämnar inga rester osv. Det brukar alltid finnas prasadam så det räcker till för alla. Den brukar också vara vällagad av en Krishnamedveten kock. Och på Almvik finns det ofta mejeriprodukter från de egna korna med livstidsgaranti, så det sätter en extra piff på det hela. Faktum är att det har hänt att personer anslutit sig till Krishnarörelsen enbart på grund av prasadam. Summan av detta är att om någon upplever svårigheter att äta sig mätt så har det andra orsaker än brist på vällagad mat.

Syftet med den mänskliga livsformen – att ha en mänsklig kropp – är att arbeta mot självförverkligande och förverkligande av ens slumrande kärleksfulla relation till Herren Krishna. För att kroppen ska fungera som ett fint verktyg är det viktigt att ta hand om den och ge den rätt näring (prasadam) i rätt mängd (till ens fulla tillfredsställelse).